Kommuner och Landsting får sänkt statsbidrag

För 2004 beräknar förbundens ekonomer att underskottet i kommuner och landsting kommer att uppgå till närmare 10 miljarder, varav 6 miljarder på kommunsidan. Förra året var underskottet en miljard. Främsta orsakerna till försämringen är sänkta statsbidrag under pågående budgetår och en överskattning av skatteintäkterna 2003.

Prognosen för 2004 är dyster. Regeringens förslag att slutreglera pensionsreformen i år gör att statbidragen minskar med 2,6 miljarder under pågående budgetår. Detta kommer sedan prognosen för skatteintäkterna reviderats ned för både 2003 och 2004.

- Minskningen av statsbidragen undergräver förutsättningarna för kommuner och landsting att kunna planera och upprätthålla en god ekonomi och en god verksamhet, säger Ilmar Reepalu, ordförande i Svenska Kommunförbundet och Lars Isaksson, ordförande i Landstingsförbundet.

- Det är också mycket olyckligt att kommunernas och landstingens sparåtgärder inte får genomslag i det redovisade resultatet. Nu blir signalen att problemen finns kvar trots de kraftfulla åtgärder som vidtas. Det gör det svårare för kommun- och landstingsledningar att få förståelse för de nödvändiga omfördelningar och besparingar som måste göras.

I en kalkyl för 2005-2007 anser förbundens ekonomer att kostnaderna behöver öka med drygt 1 procent per år för att sektorn skall klara de växande behov som följer av bland annat befolkningsutvecklingen och de reformer riksdagen beslutat om. En sådan tillväxt skulle kräva en skattehöjning med nästan 1,90 kronor, om sektorn även skall klara krav på en god ekonomisk hushållning. Utan skattehöjning växer underskotten till 17 miljarder år 2007. För att få en sund ekonomi utan skattehöjningar måste verksamheten dras ned med 0,7 procent per år. Varken stora skattehöjningar eller så stora neddragningar är realistiska. Förbunden redovisar därför ett scenario med en kombination av besparingar och en skattehöjning på 0,45 kronor men där sektorn ändå inte når balans.

- De kraftfulla sparåtgärder som kommuner och landsting vidtar räcker inte för att klara de behov och förväntningar som medborgarna har. Befolkningstillväxt, maxtaxan, LSS-reformen, fler anställda i förskolan, krav på ökad tillgänglighet i vården, ökade behandlingsmöjligheter är alla faktorer som medför behov av ökade resurser i kommuner och landsting. Detta visar hur viktigt det är att fortsätta den diskussion och debatt som vi väckte förra sommaren om formerna för välfärdens finansiering, avslutar Ilmar Reepalu och Lars Isaksson.

Kommunekonomin

År 2003 höjdes den genomsnittliga skattesatsen med 17 öre, den största höjningen på 25 år, vilket ökade intäkterna med 2,2 miljarder. Trots höjningen ökade kommunernas kostnader snabbare än intäkterna. Det är främst konsekvenserna av beslutade reformer om handikapp- och äldreomsorg som driver på kostnaderna.

Landstingsekonomin

Den snabba kostnadsutvecklingen som landstingen haft i några år bröts förra året och i år beräknas kostnaderna vara oförändrade i fasta priser. Men reviderade skatteprognoser och statliga regleringar gör ändå att landstingens resultat blir betydligt sämre än vad som budgeterats. Nu är problemet att intäkterna viker, tidigare har utmaningen varit att få bukt med kostnaderna.

För år 2003 redovisade landstingen ett samlat underskott på 2,4 miljarder. Prognosen för 2004 är ett underskott på 3,6 miljarder.

källa http://www.lf.svekom.se/.