Arbetskooperativet Brismarksgården i Strömsund måste få möjligheter att driva verksamheten vidare.

Brismarksgården i Strömsunds kommun är ett arbetskooperativ som drivit ett äldreboende i ca. 10 år på uppdrag av Strömsunds kommun. Nu har man i dagarna förlorat upphandlingen mot Attendo Care inför en kommande femårs-period.

Jag blir upprörd av två skäl: a) lokal utveckling och lokalsamhällets små möjligheter att utvecklas, b) den sociala ekonomins egen oförmåga att skapa allianser och stödstrukturer för att bättre tillgodose sina egna intressen.

Hur ska lokalsamhället någonsin kunna skapa hållbara jobb och egen lokal tillväxt om de egna strukturerna i samhället inte stödjer denna utveckling? Lagen om offentlig upphandling (LOU) behöver inte vara ett stoppkloss i detta sammanhang, men är det i de allra flesta fall. LOU är en flexibel lag som ger frihet för t.ex kommunerna att agera efter politiska policy-beslut och riktlinjer. Dvs, det finns möjligheter att i vissa lägen inte välja upphandling, utan i stället genomföra ett samverkanskontrakt med t.ex en extern aktör som Brismarksgården i Strömsund. Det finns också i lagen inskrivna möjligheter att lägga till olika miljömässiga och sociala klausuler i upphandlingsunderlaget som gör att särskild vikt i bedömning av anbudsunderlag ges till de aktörer som redovisat sitt sociala ansvar på ett bra sätt.

Varför används inte dessa olika alternativ av kommunerna? Ja, en del av svaret på detta ligger i rädsla för överklaganden och politikernas okunskap om LOU. Det är ofta som politikerna i kommunerna helt överlämnar upphandlingsfrågor till tjänstemän och ibland externa konsulter. I någon allmän uppfattning att detta är en teknisk fråga som inte berör politiska policy beslut. - Mer fel än så kan det knappast bli! Den upphandling som sker av kommuner är mycket omfattande och av stor betydelse för näringslivet på orten, alltså också av stor betydelse för politiker och politisk policy påverkan. Det behövs i detta läge en omfattande kunskapsförmedling om LOU till lokala och regionala politiker samt ett politisk mod att bryta ett invant upphandling-mönster och ta större ansvar för den lokala näringsutvecklingen.

Samtidigt kräver alltid kontrakt och samverkan att det finns minst två parter som agerar ihop. Den sociala ekonomins aktörer, t.ex kooperativa äldreboenden och barnomsorgs-kooperativ, måste i det långa loppet bli betydligt bättre på att samverka gemensamt för att skapa bättre möjligheter att vinna anbud och bibehålla service kontrakt med offentliga aktörer, i konkurrens mot andra privata intressen. Denna trend har ännu inte startat i Sverige, men är ofta förekommande i andra länder t.ex Italien och Frankrike.

SERUS som jobbar mycket med europeiska nätverk anser att denna typ av organiserat samarbete mellan den sociala ekonomins företag, även skulle inkludera “konsortium-liknande” strukturer med motsvarande nätverk i andra europeiska länder. Vi behöver följa med i den utveckling som pågår och börja att agera mer internationellt för att stärka vår konkurrenskraft lokalt.

Arbetskooperativet Brismarksgården, som är ett flaggskepp inom kooperativt äldreboende, kämpar nu för sin överlevnad. Vi kan inte annat än uppmana alla att agera och stödja deras verksamhet genom insändare, artiklar och andra utåtriktade aktiviteter. Påverka politikerna i Strömsund samt var uppmärksam på hur dessa frågor hanteras där du bor.